2 veckor senare

''Yea sure, what do you need?''
''A toothbrush'' Jag flinade stort åt honom och han såg ut som ett frågetecken.
''A toothbrush?'' Upprepade han och skrattade lite åt mig.
''Yeah, I realized that I sleep here almost all the time so I want a toothbrush both in my home and here.''
''You're so wierd.'' Skrattade han fram. ''And that is why I love you.''
Jag blev som stum, de tre orden hade jag aldrig hört från någon annan än mina föräldrar. Sättet han la fram orden på lät oseriöst, jag visste inte hur jag skulle svara.
''Let's go'' Avbröt han tystnaden med innan jag hann komma på något att svara.

Vi båda stod och tog på oss skorna, jag ville dra på mig somriga ballerinaskor, men jag måste börja inse att hösten nästan är här och jag inte kan gå runt i dem längre. Då insåg jag att jag fortfarande inte svarat på Harry's ord och det var som en sten över min bröstkorg.

''I love you too.'' Han stod med ryggen vänd mot mig, men så fort han hade mina ord vände han sig om och log det där stora trygga leéndet.
''What took you so long.'' Han greppade sina stora maskulina händer runt min midja och innan jag hann svara avbröt han mig i en mjuk kyss, som också var våran första. Jag greppade mina händer runt hans nacke och drog in fingrarna i hans perfekta vilda lockar på baksidan av hans huvud.
Våra läppar särades och vi stod med pannorna mot varandra och bara stirrade in i varandras ögon. Jag lutade mig fram för att ännu en gång möta hans läppar i en passionerad kyss, ibland kunde jag känna att våra tungor lätt snuddade vid varandra. Allt var perfekt, min första kyss med Harry.
''Let's go'' Sa jag mellan mina tunga andetag.

''Let's get you a toothbrush then.'' Sa jag med ett retsamt flin. Så fort vi passerade tröskeln in till affären kände jag att Cece drogs neråt och bort från mig. Ett högt duns hördes och innan jag visste ordet av det låg hon på marken och hennes bubbliga skratt fyllde hela rummet. Alla som stod runt omkring vände på sig och kollade på oss med nyfikenhet.
''Cece are you okey?''
''Harry relax, I'm fine. I'm just so clumsy.'' Jag log lite åt hennes handling och sträckte sedan ut min hand för att hjälpa henne upp.
''Some nights I stay up cashing in my bad luck.'' Hon sjöng den första raden av Fun.'s låt ''Some nights'' som passade in riktigt bra med tanke på vad som precis hänt, men det lät riktigt bra.
''Wow cece you're really talented!''
''Good try Harry, but I'm not. I sing becouse I think it's fun not becouse I can.''
''Everyone can sing Cece, some more than others. But you can definitely sing. You should search for X-factor.''
''Hmm.. Why do i get a deja-vu feeling over this?''
''Real funny, at least think of it?''
''Oh well, people are still staring. Let's get that toothbrush and get home.''

''What about this one?'' Cece stod borta vid tandborstarna för vuxna medan jag stod vid skylten som visade 1-5 år. ''Don't you just love the pink butterflies on it?'' Fortsatte jag.
''Ha-Ha. Real funny Harry.'' Mitt förslag var inte så uppskattat.

Tillslut när hon hade hittat en som verkade bra kunde vi gå, jag visste inte att det kunde vara ett sånt bekymmer att välja en tandborste. Inget av mina förslag gick hem.. Vilket var riktigt synd då jag verkligen kunde föreställa mig att vi stod i badrummet varje morgon och kväll, och den ena av oss hade en rosa glittrig tandborste med små fjärilar på.

''Yeah I know, are you nervous?'' Han gav mig det sneda leéndet, han trodde verkligen jag skulle söka dit, vilket jag inte hade några planer på.
''I'm not going to audition, I will be there for you and Niall. That's it Harry.''
''Well I'm not so sure about that.'' Sa han med en liten mystik i rösten.
''Don't talk with that creepy voice. But I'm sure that you and Niall will get through this friday.''
''You can't guarantee that.'' Han pratade nu mycket allvarligare.
''I just know.''

''It's really beautiful''
''Yeah it is, it was my dad's house when he was younger.''
''Oh yeah? You got it from him when he moved away from here?''
''Sort of, he passed away when I was 8. Mom moved out and she did'nt want to sell it. I had my first memories in this house so I decided to move in, I love this place.''
''I'm sorry Harry'' Cece kollade oroat på mig.
''Don't be.'' Jag ställde mig framför henne och tog tag i hennes små händer och lutade mig ned så våra pannor nuddade vid varandra. ''So what movie is it?''
''Oh crap I forgot it in the car.''
''I'll go get it, hun''

När jag hade kommit tillbaka igen såg jag Cece stå vid den öppna spisen och kollade på ett foto.
''Is this him?''
''Yeah, and beside me is my bigger sister Gemma.''
''She is beautiful''
''Yeah''

Vi hade trängt ihop oss i en och samma soffa och jag klickade ''Start movie'' på menyn.
''What a coincidence, I love this movie.''
''You do!? Love actually is my favourite'' Nästan ropade hon i mitt öra.

Jag riktigt njöt under hela filmen, jag skulle kunna legat där hur länge som helst. Hon låg lite halvt på mig och vilade sitt huvud mot mitt bröst och jag hade virat min arm runt henne. När jag kollade efter hade Cece somnat, det dröjde inte länge innan jag också slöt ögonen.

Jag letade runt i huset efter Harry och tillslut hörde jag en fin stämma från köket. Jag kikade in i smyg för att både kunna höra och se honom. Där stod han i bar överkropp och sjöng för sig själv när han stekte ägg. Han sjöng på Stevie Wonder's låt ''Isn't she lovley''.

''Isn't she lovely
Isn't she wonderful
Isn't she precious...''

Mer än så fick jag inte höra när min klumpiga kropp bestämde sig för att ta ett steg för mycket och snubbla på mina egna fötter och landa på golvet med ett duns.
''Cece?'' Harry var snabbt brevid mig men jag reste mig upp innan han hann sträcka ut sin hand för att hjälpa mig.
''I'm okey!'' Ropade jag när jag studsade upp på fötterna igen. Harry bara skrattade åt mig.
''Did you peek on me while I was singing?''
''Uh, no..''
''You were!!'' Han gnuggade mig lite lätt på huvudet som om jag var något litet barn och gick sedan bort till sina ägg igen.
''You are a really good singer!''
''I made eggs.'' Han försökte undvika ämnet av någon anledning.
''Harry.''
''Mhm?''
''You should really search for X-factor or something, you're voice is incredible.''
''No, let it go Cece''
''What, why?''
''Let's eat.'' Sjungandet var något han verkligen inte ville prata om, men jag hoppades verkligen att han skulle söka till X-factor.
''Niall will make an audition''
''Good for him.'' Han svarade varje sak jag sa väldigt kort och direkt.
''You should join us, I will be there to support you guys''
''Will you stop nagging if I follow?''
''Yes! But you have to audition''
''Fine, fine. I'll do it. For you.''

''On one condition, I pick the movie, x.''

''Yea I can live with that ;) I pick you up at seven x.''

Jag kollade på klockan och den hade redan blivit fem, den här dagen hade verkligen flugit förbi. Jag kände att jag behövde äta något innan Harry kom förbi. Jag smög iväg till köket samtidigt som jag kollade efter Niall, han satt vid köksbordet och tuggade på ett äpple och skrollade på hans telefon.
''So being healthy is your thing now?''
''Not really, I was hungry and I could'nt find any food anywhere and I'm a lousy cook and I did'nt want to wake you up because I thought you were asleep and... Jag skrattade lite åt hur han bara pratade på, det märktes att han var nervös över något. ''What?'' Sa han när han märkte att jag skrattade åt honom.
''Nothing. Niall I'm sorry over how I reacted before, I know you care for me and that is what friends do but I am so tired and pissed off on the guys who did this to me.'' Jag pekade mot mitt ansikte.
''I understand and I'm sorry too, for running out like that.'' Jag besvarade hans ursäkt med ett leénde.
''No food huh?'' Avbröt jag konversationen med.
''Nothing, I'm starving.''
''Pizza?''
''You bet.''

När vi hade ätit upp hela pizzan låg vi utslagna på en varsin soffa. Jag hade kunnat somna på stället på några sekunder, men det som höll mig vaken var tanken på att jag skulle få spendera kvällen med Harry, jag kollade på klockan och det var 30 minuter kvar tills han skulle hämta mig. Jag skuttade upp från soffan och Niall kollade undrande på mig.
''Why so exited?''
''Harry picking me up for a movie night in 30 minutes, I'm going for a shower.''
''Oh..''

När jag hade fräschat upp mig med en dusch var klockan kvart i sju. Jag gick in på mitt rum för att hitta en okej outfit. Handduken ja hade virat in runt mig kropp for ned på golvet och jag snurrade in den i mitt hår i hopp om att det skulle torka på 15 minuter. Jag satte på mig matchande underkläder, det var då jag hörde en raspig röst bakom mig.
''Nice view.'' Där i dörröppningen stod Harry och mina kinder hettade genast till. Hur länge hade han stått där?!
''Get out!!'' Jag drog ur den fuktiga handduken ur mitt hår och kastade på honom. Ett stort flin var hela tiden på Harrys läppar men han gjorde som jag sa och gick ut från rummet. Jag drog snabbt upp mitt hår i en slarvig knut. Sedan drog jag över svarta leggings på mina smala ben och på det fick det bli en ljusbrun stor blus som gick precis under rumpan. Till det tog jag mina bruna skor som såg ut som kängor med klack.

När jag kom in i vardagsrummet satt Harry och Niall i en varsin soffa och småpratade. Jag hade inte lagt märke till det innan men nu såg jag hur fin Harry var, som alltid. Han hade en ljusblå skjorta som var uppknäppt väldigt lågt och till det svarta skinny jeans och sletna bruna skor, och det där halsbandet han alltid bar, ett silvrigt pappersflygplan. Det gjorde mig nyfiken.

Jag harklade mig så killarna skulle se att jag kommit in i rummet, två huvuden vändes åt mitt håll och Harry sken upp när han såg mig, det gjorde mig glad. Han ställde sig upp och mötte mig i en ordentlig kram, utan att jag tänkte på det åkte mitt ena ben upp i luften som i romantiska filmer och mitt huvud borrades ner vid hans hals, jag ville inte släppa taget.

''Hi there curly'' Sa jag lite ironiskt och Harry skrattade lite åt mig.
''Hello there...'' Jag skrattade åt hans försök att komma på ett smeknamn. Vi släppte sedan taget om varandra och jag gick bort till våran filmhylla för att ta med en film hem till Harry. Jag hade redan bestämt mig för ''Love actually''. Jag gömde filmen lite lätt bakom min rygg så Harry inte skulle se.
''Sooo, what movie it is?'' Frågade han lite diskret och försökte luta sig åt sidan för att se vilken film jag höll i.
''It's a secret. You'll se later.'' Han gjorde någon oseriös sur min mot mig och korsade sina armar.
''Not fair.'' Sa han med en gnällig bäbisröst. Jag ställde mig på tå för att ge honom en löjlig puss på kinden och hoppades på att han skulle skina upp och visa sina vackra smilgropar för mig. Precis som jag väntat mig skrattade han till och tog mig i handen ''let's go.''
''Bye Niall!'' Hann jag ropa innan Harry drog med mig ut till hans bil.

Vi parkerade på en väldigt fin parkering, det var ingen tvekan om att Harry tjänade bra, är man läkare så är man. Jag hade förväntat mig ett stort flott hus men vi kom fram till ett lagomt stort gulligt hus. Det såg ganska gammalt ut, men det var ändå fint. Det var byggt i tegelstenar och såg ut att bara ha en våning. Harry låste upp dörren och larmade av. När vi kom in möttes jag av ett väldigt fint hus, det var vitt och stilrent. Det var verkligen inte såhär jag förväntade mig att det skulle se ut när vi stod på utsidan. Vi båda sparkade av oss skorna och jag kollade mig häpet omkring, det var så fint.

Tack för all feedback, 9+ till nästa!

''Lay down.'' Hans hand tryckte mot min axel och tvingade ner mig på båren igen.
''I'm fine, get me home. Niall must be so worried.''
''Do you want to talk about yesterday? What happened?''
''I thought you were called in at the hospital''
''It was a false alarm, I came back for you and then I heard you scream.''
''How the fuck could you leave me in the middle of nowhere alone without money?''
''You were drunk, you obviously had money.'' Hans ton på rösten lät irriterad.
''It was'nt enough for me to get home. So I got waisted. Thanks for a great first date.''
''Are you kidding?'' Han blev bara mer och mer irriterad. Jag började tröttna på den här konversationen, det var inte direkt mitt fel att jag nästan blev våldtagen. Gud vet vad de var kapabla att göra mot mig om Harry inte hade kommit i tid. Det var då det slog mig, han kom tillbaka.
''Thank you, I mean it. Thanks for coming back.'' Han kollade mig djupt in i ögonen, log och nickade. Innan han hann svara rusade Niall in i rummet och kollade oroligt på mig.
''Cece?! Did he do this to you!?'' Det brann i hans ögon när han kollade på Harry och sedan tillbaka på mig.
''No Niall. He saved me.''
''From what!? What the fuck is going on?!''
''Niall let it go, I'm alive and I'm fine. Don't you worry about it.''
''Cece you have stitches on your forehead and your cheek is fucking blue and you tell me not to worry about it?'' Jag har känt Niall ända sen jag flyttade till England och jag har aldrig sett honom såhär upprörd.
''How did you even know I was here?'' Jag kollade förvirrat på Harry, jag orkade inte med det här just nu.
''I called him.''
Jag antar att Harry förstod på min blick att jag var så enormt sleten och inte orkade mer för han tog tag i Niall och tog med honom ut ur rummet. Jag hoppas att han förklarar allting, så att jag slipper. Inte långt efter dom hade gått ut öppnades dörren igen och det var nu en blond sjuksköterska som jag inte sett här tidigare.
''Good morning Cece. We have stitched up the wound above your eyebrow and gave you some painkillers. Your clothes are lying on the chair over there and when you feel ready, you go home.'' Jag kollade på stolen hon pekade på innan hon lämnade rummet. Där låg rena och hela kläder som jag antog att Harry hade hämtat åt mig medan jag sov. Jag bytte hastigt om, varje rörelse jag gjorde tog stryk på min kropp. Men jag ville bara hem. Jag öppnade försiktigt dörren och varken Harry eller Niall syntes till så jag gick bara därifrån. Jag orkade inte med mer drama.

Så fort jag var hemma gick jag in på mitt rum och kollade igenom min spammade telefon. 16 missade samtal och 47 nya meddelanden av Niall. Jag orkade inte läsa igenom alla oroliga sms så jag tryckte bara upp twitter och bläddrade igenom de senaste tweetsen det stod allt mellan quotes och Justin Bieber. Ett nytt meddelande blinkade upp på skärmen och såklart var det Niall. ''Why did'nt you tell me you went home? I'm on my way.'' Jag suckade tungt, jag ville bara vara ensam. När jag hade tryckt upp alla meddelanden såg jag att ett var oläst, från ett dolt nummer.

''Gissa vad? Jag är ute, och jag är ute efter dig. Vi blev aldrig riktigt färdiga vid förra mötet. See ya, sis. x.''

Mitt hjärta hoppade dubbla slag. ''Sis?'' Det enda som hade kunnat skriva det där var min bror Mark. Paniken ökade men jag försöka att släppa det. Det som hände var för flera år sen och han sitter inburad i fängelset på livstid. När det hände stod det överallt på nyheterna, sms:et var förmodligen bara ett dåligt skämt, jag försökte att släppa det men det fanns hela tiden i mitt bakhuvud.

Jag hörde dörren öppnas, jag låg fortfarande i min säng och försökte få lite sömn efter gårdagen. Men det gick inte, jag kunde inte sluta tänka på vad som skulle kunna hänt ifall inte Harry hade kommit dit i tid.
''Cece?'' Det var Niall.
''In here.''
''Cece I'm so sorry. How are you feeling?''
''I'm fine Niall.'' Jag betonade ''fine'' extra mycket då jag var trött på att höra den frågan hela tiden. ''Stop feeling sorry for me.''
''Don't you get that we are worried for you?! I'm sorry that I care for you then.'' Niall snäste till åt mig och lämnade sedan rummet. Dörren for igen med ett duns. Jag orkade inte ta tag i det nu, så jag tänkte att jag låter honom lugna ner sig lite innan jag går och pratar med honom.

Jag ryckte till när det plingade i telefonen. Jag var rädd att sms:et skulle komma från samma person som det jag fått tidigare, men på skärmen lyste det ''Harry''.

Kvällen flöt på riktigt bra och mitt intresse för denna fina tjej växte för varje sekund. Jag ville aldrig lämna det här bordet. Vi hade ätit förrätt och hade nu huvudrätten framför oss som vi hade börjat hugga in på. Det var då jag kände något som vibrerade i min ficka och oron ökade, då jag visste vad det var. Jag tog upp sökaren som tillhörde sjukhuset. ''CODE RED.'' Stod det i den lilla skärmen. En av de allvarligaste situationerna i sjukhuset.
''Cece, I'm so sorry I have to go''
''What? Why?''
''I'm on call, they called me in at the hospital'' Jag kunde se hur hennes glädje i ögonen bara försvann, något som gjorde ont i mitt hjärta att se. Jag ville verkligen inte lämna henne, jag kunde inte ens lämna av henne hos Niall på vägen då hennes hus och sjukhuset låg åt två olika håll.
''I'm so sorry''
Jag lämnade pengar till maten på bordet och sprang sedan därifrån. Jag kollade inte bak efter Cece då jag inte ville veta hur hon reagerat. Detta var det värsta som kunde hända denna kväll och jag hade fruktat det hela tiden. Varför valde jag att bjuda ut henne denna kväll?

Det smärtade verkligen att gå ut från restaurangen utan Harry. Blickarna jag fick av alla snobbar brände i ryggen. Harry kunde verkligen skapa en scen när han rusade ut ur rummet. Det var alldeles för långt hem för att börja gå, det hade säkert tagit 2-3 timmar med tanke på att restaurangen låg en bit utanför London och jag hade inte nog med pengar till taxi. Jag strosade runt på gatan i hopp om att något mirakel skulle hända, kanske skulle jag stöta in i en taxi som gav mig fri lift, eller så skulle Harry komma tillbaka för att hämta mig. Men inget av det hände. Jag kom fram till en ganska tom pub. Jag slet upp den tunga dörren och det verkade som det var någon sorts irländsk bar, då jag tänkte direkt på Niall. Såklart har inte han körkort, vilket betydde att den enda vännen jag har kan inte heller hämta mig. Jag gick fram till baren och slog mig ner på en hög stol.

''Can I help you honey?'' Sa killen i baren, han kanske var runt 25 och såg helt okej ut.
''I can't get home and I don't know what to do''
''Sound like you need a drink'' Han ställde fram någon sorts drink i ett fint glas. ''It's on the house.''
''What's your name?''
''Luke''
''Thank you Luke'' Han nickade förstående innan han gick iväg för att hjälpa någon annan kund. Jag drog i mig vätskan som brände i halsen, det var riktigt starkt.

De pengar jag hade i min handväska brände jag på sprit. Vartenda öre. Jag kände adrenalinet pumpa och blodet rusa i min kropp. Efter någon timme lämnade jag puben och gick ut på gatorna igen. Nu var jag både full och pank.

Jag kunde skymta några stora skuggor i slutet av en gränd jag gick på. Min första reaktion var att vända och öka tempot. Jag kunde höra deras mörka skratt och deras fotsteg närmare sig. Paniken ökade och jag började springa. Jag sprang in på en gränd och snabbt kom jag till en återvändsvägg, jag krympte ihop i ett hörn och hoppades på att männen inte hade sett mig springa in här.
Jag satt där i någon minut innan jag kunde höra dom igen och dom kom åt mitt håll. Jag satt blixtstilla i hopp om att dom inte skulle se mig.

''Oh, there you are sweetie!'' Hörde jag en mörk röst ropa efter mig. Fan. Jag reste mig snabbt upp och pressade min iskalla kropp mot tegelväggen.
''Where did you think you were going?'' Det var samma röst. Jag svarade inte.
''Answer me!'' Rösten lät nu väldigt irriterad och jag var så rädd.
''Please don't hurt me'' Fick jag fram mellan mina tunga andetag medan jag kollade ner i marken.
''You mean like this?'' Slaget träffade hårt min kind och jag slogs ner på marken. Återblickarna från förr i tiden fyllde mitt minne, det kändes precis som då.
Jag kom ur min trans när jag hörde hela gruppen skratta åt mig, återblickarna och smärtan hade fått tårarna att rinna ned för min kind. Det var fyra fullvuxna män och tanken på vad de skulle kunna göra mot mig oroade mig något enormt.
''What are a girl like you doing here?'' Spottade en annan man fram. Det var fyra av dom. Jag fick inte fram ett ord och det irriterade dem.
Jag fick en snabb och hård spark i magen, precis mellan revbenen. Smärtan fyllde min kropp och ett öronbedövande skrik kom ut ur mina läppar.
''Stop being such a cunt.'' Mannen som verkade som deras ''gängledare'' tog tag i kragen på min klänning och drog upp mig i hans grepp, jag kunde känna hans andetag mot min nacke när han viskade ''We will have a lot of fun tonight, you and me.''
Han släppte taget och ännu en gång flög jag ner mot marken. I fallet slog jag i huvudet i hörnet på en stor container. Min hand letade sig fram över huden på min panna och när jag nuddade vid jacket som hade blivit över mitt högra ögonbryn spred sig ännu en gång smärtan i min kropp och jag kunde inte annat än att skrika, i hopp om att någon skulle höra.
''STOP IT!'' En nervös röst skrek mot mannen som ännu en gång hade höjt armen för att slå emot mig. Mannen spände knytnäven och vände sig mot rösten. Mina tårfyllda ögon blickade upp och jag såg en mörk lång gestalt springa snabbt emot vårat håll.
''Harry'' Stönade jag fram och slappnade genast av lite.
''Who the fuck are you?''
Innan Harry svarade på frågan höjde han sin spända näve och slog ett bestämt slag mot mannens ansikte. ''I've already called the police so get the fuck out of here.''
''Fuck, guys c'mon we are done with her. For now.'' De fyra männen sprang oroligt iväg. Innan jag visste ordet av det kände jag en trygg famn lyfta upp mig.
''Cece! Do you hear me?!'' Jag hörde oron i hans röst. Jag nickade.
''Fuck, you really need an ambulance.''
''H-Harry I-I'm fine. Just take me home.''
''Don't fucking lie to me.''

''This was nice.'' Sa jag.
''Yeah, sure, but I fell asleep. Sorry... Again.''
''I'ts cool. I hope we can do this again. On a real date. Tomorrow night? You, me, fancy restaurant?''
''I'd love to.'' Svarade Cece och jag såg hennes leénde bli större och större.
''I pick you up at seven.'' Sa jag innan jag lämnade en puss på hennes kind och gick ut. Jag vände mig om och såg hur hennes kinder blev rosa. Dörren stängdes bakom mig och jag hörde ett ljust tjejigt skrik och bara log lite snett för mig själv.

~

''FUCK. ME'' Skrek jag ut med mellanrum och väckte även Niall.
''You have to be kidding?'' Sa han oroligt och förstod att vi hade försovit oss.
''This is'nt happening. FAN.''

Vi båda sprang till våra rum från vardagsrummet där vi hade sovit. Gårdagen hade gjort att jag glömt ställa klockan och somnat om direkt när Harry hade lämnat. Jag satte på mig första bästa svarta jeans och en oversize vinröd tröja och drog upp ärmarna så de vilade på mina armbågar. Jag drog igenom håret med mina fingrar, i all hast drog jag nått drag med mascaraborsen över mina ögonfransar. Jag slet åt mig telefonen, drog på mig mina vita sletna converse och var ute ur dörren. Då insåg jag att jag lämnat utan att säga hejdå till en minst lika stressad Niall.

''Bye Niall! Good luck!!'' Skrek jag när jag åter igen öppnade dörren, innan jag hörde hans svar slets dörren åter igen.

~

Under lunchen kunde jag inte annat än att tänka på Harry, som tur var hade han godtagit min ursäkt angående att jag var någon timme försenad. Han förstod nog varför. Jag var fortfarande generad över att jag hade somnat på hans bröst förgående kväll, men han hade nog inte något emot det eftersom han bjöd mig ut på något som jag antog var en dejt.
Hela dagen gick helt okej fort. Jag såg verkligen fram emot utekvällen med Harry. Vid fyra var det okej att jag gick hem. Det hade bara blivit nån timmes jobb idag.

När jag kom hem var det låst och jag kunde inte hitta Niall i huset. Antar att hans jobbiga chef hade tvingat honom att jobba övertid då vi båda blev sena till våra jobb. Jag tog det sista ur min ben&jerry och satte mig framför den stora tv:n till ett avsnitt av Greys anatomy. Efter ett avsnitt hade klockat blivit halv sex och jag kände att det var dags att göra mig i ordning. Jag började värma upp min locktång medan jag drog några enkla drag med mascaraborsten över mina fransar. Niall hade alltid tyckt att jag inte skulle ha så mycket smink, så ända sen han berättade det brukar jag nöja mig med lite mascara. Locktången hade slutat blinka rött, vilket betydde att den var klar för användning. Mitt långa och tjocka hår tar dock väldigt lång tid att locka. När jag hade kommit halvvägs öppnade Niall dörren med hårda kliv. Han släpade fötterna efter sig och verkligen kastade sig ner i soffan. Jag ställde ner locktången på bordet framför mig och härmade hans rörelser och kastade mig ner på soffan, på honom.

''Well hello on you too?'' Sa jag med ett retligt leénde.
''Hi Cece.'' Svarade han kort.
''Wow, someone got PMS -and it's not me this time''
''I'm sorry, it's just...''
''Your boss?''
''Mhmm'' Nickade han instämmande.

Jag pussade honom lätt på kinden då han fick ett leénde på sina perfekta läppar. Jag satte mig ännu en gång framför bordet och fortsatte locka resten av halvan.

''Oh, now I remember! You'r going out with prince charming later'' Nästan ropade Niall till mig och skrattade åt sitt egna skämt. Jag bara flinade åt hans ordval.

~

Precis klockan sju såg jag Harry rulla in på gatan vid huset. Han körde en svart stor Range Rover och punktlig var han. Han klev ur bilen och gick mot dörren, jag lät honom ringa på innan jag sprang iväg i soffan och låtsades greja med annat än och vänta på att han skulle komma. Niall öppnade glatt dörren.

''Hi mate'' Sa han innan dörren var helt öppen.
''Hello, um..''
''I know. Cece! C'mon for god sake'' Skrek Niall efter mig.

Det märktes att Niall förstod att jag spelade lite svårflörtad, men när han hade ropat på mig kom jag gåendes. Harry log stort när han såg mig och det skymtades smilgropar i hans kinder.

''You look beautiful''
''Thank you, Harry. You don't look that bad you either''
''Can you love birds just go already so I can eat?''

Vi båda skrattade åt Niall. När vi vände oss om kände jag Harrys hand lutandes mot min svank. Jag visste inte om jag gillade det eller ej, då jag bara känt honom i två dagar men jag lät honom hållas. Vi vandrade mot Harry's stora bil och han öppnade dörren åt mig som en gentleman för att sedan stänga den när jag satt mig ner. Han sprang smidigt runt bilen och det var först då jag kollade på hur vacker han faktiskt var. Han hade en uppknäppt kavaj med en ljusblå skjorta under och beiga chinos. Han log snett när han satte sig i bilen och kollade på mig.

Han körde iväg med bilen och jag började bli väldigt nyfiken och otålig.
''So where are you taking me?''
''Mcdonalds'' Jag visste inte hur jag skulle reagera när jag hörde svaret så jag kollade knepigt på honom och satt tyst.
''It was a joke hun, relax'' Skrattade han till och placerade sin hand på mitt lår och kollade djupt in i mina ögon.
''Wow, eyes on the road prince charming'' Jag flinade till lite då jag insåg att jag i princip hade citerat det Niall hade sagt tidigare idag, men han gjorde som jag sa och placerade båda händerna på ratten, suckade lätt och kollade ut på vägen.

Vi rullade in på en fin restaurang och Harry körde fram bilen till en kort kille i kostym. Harry hoppade ur bilen och kastade nycklarna till den korte killen som fångade dem kvickt, sedan sprang han ännu en gång runt bilen för att öppna dörren åt mig.

''My lady'' Sa han med ett snett leénde samtidigt som han sträckte fram en hand och bugade lite smått. Jag flinade stort och skrattade till lite åt hans töntiga sida.
''You have a really beautiful smile.'' Sa han och jag begravde mitt ansikte i mina händer.
''Don't hide that beautiful face, c'mon, let's get inside.'' Han tog sin vänstra arm runt min sida och jag kunde känna hans värme mot min kroppp. ''Don't scratch it'' Sa han till den killen i kostymen som jag antog var en parkeringsvakt av något slag. Han såg väldigt nervös ut, han kanske var ny här.
Dörrvakterna öppnade dörrarna samtidigt åt oss och vi tog oss in på en röd lång matta, jag blev helt stum av restaurangen. Den var så fin, och förmodligen väldigt dyr...
''You did'nt have to do this, it look so expensive.''
Harry ställde sin långa kropp nära min och kollade mig djupt i ögonen. ''I wanted to.'' Han böjde sig ner för att kyssa mig, det var då jag kände att saker och ting gick väldigt fort. Våra läppar var några centimeter ifrån varandra, precis då kom det en servitris och avbröt oss.
''Table for two?'' Sa hon glatt. Harry försökte att inte se irriterad ut, men han gillade nog inte att hon avbröt precis då.
''Mhm, Styles.''
Hon knappade in namnet på datorn framför sig, sedan ledde hon oss till ett runt och väldigt avskilt bort i hörnet. Harry var väldigt snabb med att dra ut stolen till mig och sedan sprang han runt bordet för att slå sig ner själv.
''Here are the menu's for the evening'' Vi fick ett varsitt exemplar. Hon klistrade på ett stort leénde innan hon lämnade oss ensamma vid bordet. Det var fint dukat med en ros och ett långt vitt stearinljus.
''This is so nice of you Harry.'' Jag log stort och det gjorde även han, då kom dom där fina smilgroparna fram igen. ''I've actually never been on a date before.''
''Oh, I've been to tons'' Min haka slog i bordet av häpnad av hans svar innan han utbröt i skratt. ''I'm joking Cece.''

 

Denna kväll kan bli väldigt trevlig eller så blir det en flopp. Jag har träffat Harry en gång och så bjuder jag in honom på film''mys''. Eller var man ska kalla det, undra vad Niall tyckte om det hela.

''What were you doing out in the pouring rain Harry?'' Sa jag för att bryta tystnaden som hade uppstått.
''Um, I was just out for a walk, then it started to rain. I had loud music in my ears so I did'nt really look were I was going.'' Svarade han och skrattade lite.

Vi kom till hem till mig och Niall och vi alla sparkade av oss våra blöta skor.

''It's really beautiful here.'' Sa Harry och snokade runt i det stora huset. 
''What a view!'' Sa han innan någan av oss hann med att tacka för komplimangen.
''Thanks.'' Sa vi båda i kör. Det lönar sig ganska mycket med att ärva allt från sina föräldrar och Niall hade också stenrika föräldrar. Därför hade vi råd att bo ensamma i London, även fast ingen av oss hade en lön då vi pluggade. Vi är väldigt tacksamma.

''Okey guys, pick a movie.'' Sa jag och pekade på hyllan där det stod massa filmer. Både jag och Niall älskade filmer. De flesta kvällar såg ut såhär, vi drog och köpte snacks och latade oss i varsin mjuk soffa.
''Wow, that is a big collection.'' Sa Harry förvånad.
''Yeah, we are true movie fanatics'' Sa Niall och flinade lite.

Det slutade med att det blev en skräckis. Mina favoriter, jag gillar 'adrenalinet' man får av alla ljud i de filmerna. Storyn brukar oftast vara helt kass. En grupp ungdomar som ska till en skog och kampa, det visar sig att det finns ett hemsökt hus där och de delar upp sig -alla dör. (På ett ungefär). Vi alla tog en varsin plats i de två sofforna. Niall bredde sig såklart ut sig över en hel, med en chipspåse i ena handen och en 7-up i andra med ett tjockt duntäcke över sin kropp. Han brydde sig verkligen inte om att Harry var här. Jag satt upp benen i soffan och Harry satt med en arm över ryggstödet och den andra över armstödet han hade brevid sig. Filmen rullade igång och kvällen började riktigt bra.

''So Niall, what are you up to?'' Sa Harry medan reklamen rullade på den stora tv:en.
''Same as Cece, but we don't have the same internship. I guess that for the best, right Cece?'' Svarade Niall och skrattade lite.
''And why is that?'' Sa Harry förvånat.
''I think Niall meant that when we two are together we are very immature and we just play with each other all the time.'' Harry nickade och log stort, då märktes hans djupa smilgropar.
''Niall can you get me my ice cream in the freezer?'' Sa jag och Niall bara suckade djupt och barnsligt som svar. 
''I'll get it.'' Sa Harry och log. Vilken charmör.
''No you don't have to. I'll get it myself.'' Svarade jag och var påväg upp innan Harry tryckte emot med hans ena hand på min axel och gick mot köket, som nästan satt ihop med vardagsrummet. Det fanns ingen dörr.
''Thanks, it's in the third box.'' Sa jag när han kom fram till frysen. Han sträckte sig efter min Ben&Jerry som vi hade köpt tidigare. Fairly nuts, helt klart den godaste smaken. Harry kom tillbaka och gav mig glassen och precis då rullade filmen igång.
''Tack! Oh, I meant thank you.''
Harry skrattade till. ''What was that?'' 
''I'm from Sweden, and when I'm home I sometimes forget that I have to talk English. I guess Niall is used to it by now.''
''Nope.'' Sa Niall. ''But it is very funny sometimes, and especially when you are asleep.'' 
Jag skrattade lite medan jag skämdes.
''How long have you lived in england?'' Sa Harry.
''Um, I think it is seven years now.'' 
''Why did you move?''
''Um, it's a long story...'' Sa jag innan jag stannade upp och åt lite av glassen. ''My mom found a boy, they fell in love, he lived in London, and mom decided to move here with him.'' Niall kollade väldigt underligt på mig men nickade medgivande. Han visste att historien jag precis dragit var helt osann. Men den sanna historien skulle vara för lång och invecklad, och jag hade inte någon lust att berätta vad som hände med min bror för Harry som jag känt i en dag.
''Oh, well that's romantic. Where is she now?''
Jag blev stum, såhär långt hade jag inte tänkt ut min berättelse. Niall förstod det utifrån min blick.
''Shut up you guys, I can't hear the movie.'' Sa Niall för att dölja.
Jag nickade och log tacksamt mot Niall, han blinkade med hans vänstra öga som svar.

 

''I have to go, I have work tomorrow. As always...'' Sa Harry.
''Yeah I see.''

Cece vaknade av våra röster då hon vaknar väldigt lätt. Hon kollade upp och jag såg att hon mötte Harry's blick och hon insåg att hon hade somnat på hans bröst som hon kramade om. Det såg ut som en pojkvänflickvän sak.

''Omg, I'm so sorry Harry! I did'nt mean to fell asleep on you...'' Sa hon och rodnade. Jag bara skrattade åt henne. 
''Cece, it's okey.'' Sa han och höll om hennes överarm.
''Your girlfriend going to be pissed if she finds out.'' Sa hon oroat och jag slutade flina.
''Witch girlfriend?'' Svarade han lite kaxigt och blinkade med ena ögat innan han började gå mot utgången. 
Cece kollade på mig och jag viftade med händerna mot Harry, Cece fattade att jag ville att hon skulle följa efter, vilket hon också gjorde.

Jag gick mot dörrarna och rätt var det var drogs de båda åt ett varsitt håll åt sidan. Jag ryckte till snabbt av förvåning då jag inte var beredd på att det skulle vara sådana dörrar. Jag skakade av nervositet, jag trodde aldrig att jag skulle vara praktikant på ett sånt fint sjukhus som Saint Jacobs. Jag var ju fast besluten att jag skulle bli modell som liten. Det var allt jag tänkte på. Vilken hemskt tanke, jag borde varit ett sånt jobbigt barn mot mina föräldrar. Det sista jag skulle kunna tänka mig att bli som barn är nog läkare iallafall. Medans jag gick där och drömde mig bort om barndomen och valet av yrke så märkte jag inte att jag klampade rakt in i någon. En lång gestalt vände sig om med ett leénde på läpparna, även fast jag precis gått rakt in i honom. Han sa med en härlig och mörk brittisk accent:
''Well, hello on you too''
''I'm so sorry! I was in my own little world, sorry... Dr. Styles'' Sa jag osäkert samtidigt som jag kollade på brickan som satt på hans bröst.
''You can call me Harry. So, do you need help? You look a little lost''
''Yeah, I am new here and I am a intern, starting today.''
''Oh, do you have someone to contact or something?''
''Yes. Haley.. Tom... Tom Haley..? Is that correct'' Sa jag lite stammande. Aningen pinsamt också, jag borde väl minnas namnet på han som jag skulle kontakta när jag kom hit? Men Harry gjorde det lite svårt att koncentrera sig på talet då han såg så extremt bra ut, eller koncentrera sig på något över huvudtagen i och för sig.
''Really? I'm his boss. You will have to spend alot of time with me and Tom''
''I'm fine with that..'' Sa jag tyst för mig själv medan jag kollade ner i backen.
''What was that?''
''Nothing, sir'' Ja förstod direkt att jag gjort bort mig där. Eller gjorde jag? Ska man säga sir? Jag har ingen koll alls. Harry bara skrattade och kollade ner i marken, svar nej. Man ska nog inte kalla honom för sir.
Vi gick genom vita korridorer när vi sedan kom fram till en man.
''Hey Tom!''
Som jag snabbt förstod var Tom Haley. Han vände sig om och även här kom den dramatiska vändningen, vinden i håret och faktiskt en svag doft av blåbär. Oj vad han såg bra ut. Kan verkligen inte klaga på att få jobba tillsammans med två stycken hunkar i 15 veckor.
''Hi Harry. And I suppose you are Cece?''
''Yes, yes I am''
''Hi, and welcome to St. Jacobs''

Efter en fullproppad dag med mycket att ta in var jag helt slut. Nu ville jag bara hem till min allra bästa vän Niall och berätta om dagen, och framförallt, om Harry. Jag tog första bästa buss hem.
När jag hade gått upp för alla trappsteg så såg jag Niall som vanligt i köket. Jag var verkligen inte förvånad.
''Cece!!!!!'' Ropade han och kom springandes mot mig.
''Niall, I've missed you like hell!''
Vi kramades om en lång stund. Vi var så töntiga när det gällde att inte ses på ett tag. Annars umgås vi verkligen konstant. Vi bor ihop och går i samma klass. Det värsta med dessa 15 APL veckor som väntar är att Niall inte är med då vi fick olika praktikplatser, det sög verkligen. Därav alla kalabalik nu efter en hel dag utan varandra.
''You have to tell me everything!'' Sa jag till Niall, jag var så nyfiken på hur han hade haft det.
''Um, my boss is the worse. I mean, she is smoking hot and everything, but she is all bossy and ugh. Not that intresting. Now tell me about your job.''
''It was great! I really love the staff, um my boss Harry is so hot I mean, it is sick.''
''But honestly, is he hotter than me?'' Sa han och tog av sig sitt vita pösiga linne. Han spänne sina biceps och min blick fastnade på hans magmuskler. Åh Niall, Niall.
''Ofcourse not, my little husband.''
Jag och Niall har en sån relation till varandra där vi retas och driver med varandra. Vi är verkligen inte tillsammans. Inte för jag skulle ha något emot det, den tjej som får gå hand i hand med Niall i sitt liv är verkligen lyckligt lottad. Men jag känner bara inte så för Niall. Han är bara min väldigt nära vän. Jag kommer aldrig släppa taget om Niall inte.

''Cece I'm hungry.'' Sa jag samtidigt som jag viftade ögonfransarna fram och tillbaka och gjorde någon slags hundmin för att försöka se söt ut. Mitt mål var att försöka åka till närmaste affär och köpa snacks.
''I know, you are always hungry. And that puppy-face-thing does not work on me.'' Sa hon och fortsatte glo på tv:en som en hypnotiserad zombie.
''Pleaseee.'' Hon förstod vad jag ville.
''Alright then, I'll drive you.'' Sa hon lite irriterat och reste sig ur soffan.

Jag fick som jag ville, som de flesta gångerna. Cece är för svag när det handlar om mig. För nu var det så att jag inte hade något körkort än... Har helt enkelt inte orkat än, men Cece därimot har haft körkort ett tag nu och hon har blivit lite av min slav. Vi åkte till närmaste affär och köpte en varsin Ben & Jerry's och 1,3 kilo godis. Det blev en del godis...

''Niall this was a good ide.'' Sa hon och kollade himmelskt på allt vi hade köpt.
''I know, I am soooo smart.'' Svarade jag och tog en godis och kastade in den i min mun.
''It depends...'' Sa hon och vi blev lite tysta innan vi hoppade in i bilen för att åka hem igen.

Regnet bara öste ner och bilresan kändes så lång, jag ville bara hem och slänga mig på den bästa platsen i soffan och gotta mig tillsammans med Cece till en bra film.

''Oh Niall look!!!'' Ropade Cece och tvärstannade vid kanten av trottouaren.
''What?''
''It is Harry! What is he doing out in the pouring rain?''

Cece stannade längst trottouaren och drog ner vindrutan på hennes högra sida.

''Harry! What are you doing, it's pouing outside!''
''Uhm, I've never been in this side of town before. You can say that I'm pretty lost..''
''Oh, really? I guess i'm not the one that is lost anymore'' Svarade hon och skrattade lite.
''Really funny Cece'' Sa Harry medan han skrattade.
''Do you wanna come over to our place and watch a movie or something?'' Sa Cece medan vi båda flinade stort åt att han hade gått vilse i regnet.
''I would love to'' Svarade Harry och hoppade in i baksätet av Cece's vita bil.

Sådär! Då var äntligen första kapitlet ute! Hoppas verkligen att ni blir intresserade och vill fortsätta läsa denna fanfiction! Kan redan nu säga att en heeeel del kommer hända! ''Stay tuned!''

5+ kommentarer så kommer andra kapitlet ut!