Luckan var väldigt liten men med min lilla kropp kunde jag smita imellan. När jag kollade så att kusten var klar ville jag bara springa, men jag kunde inte. Jag visste att Niall fortfarande var i huset. Jag kunde inte lämna min bästa vän hos våran värsta fiende, allt det här var mitt fel. Om jag bara hade gått till polisen, hade det inte behövt bli såhär. Nu riskerar Niall livet, på grund av mig. Den tanken gjorde så ont. Jag visste inte längre vad jag skulle ta mig till. Det dröjer inte länge förrän någon märker att jag har lämnat rummet jag var instängd i.
''CECE RUN, HE'S COMING FOR YOU!'' Hörde jag ifrån huset, det var Niall och hans ord lät så framtryckta, plågade. Mina tårar brännde bakom ögonlocken, dem hade märkt att jag saknades. En gren knäckte längre bort och mitt hjärta hoppade dubbla slag. Jag sprang som aldrig förr, mitt mål var en jordkällare jag fått syn på lite längre bort. Jag måste söka skydd för att komma på en plan. Jag kollade inte bak, inte ens lite. Jag kunde bara fokusera på att ta mig framåt. När ja väl var inne i den lilla jordkällaren vände jag mig bak försiktigt för att se vem jag hade sett tidigare och jag kunde inte tro mina ögon. Harry hängde medvetslös mellan två män med tejp över munnen och han släpades längst stigen i skogen. Jag kunde inte förhindra tårarna längre, jag kan inte fatta att Harry också har dragits in i det här.

Vad har jag gjort? Och framförallt, hur ska jag lösa det här?