» Kapitel 3 - Titanium

 Jag kollade bak lite diskret och såg att Cece följde efter mig mot dörren. Jag satte på mig mina skor och ställde mig vid deras dörr.

''This was nice.'' Sa jag.
''Yeah, sure, but I fell asleep. Sorry... Again.''
''I'ts cool. I hope we can do this again. On a real date. Tomorrow night? You, me, fancy restaurant?''
''I'd love to.'' Svarade Cece och jag såg hennes leénde bli större och större.
''I pick you up at seven.'' Sa jag innan jag lämnade en puss på hennes kind och gick ut. Jag vände mig om och såg hur hennes kinder blev rosa. Dörren stängdes bakom mig och jag hörde ett ljust tjejigt skrik och bara log lite snett för mig själv.

~

 Jag vaknade till och tryckte på hemknappen på min iPhone. Där stod det ett alldeles för högt tal.

''FUCK. ME'' Skrek jag ut med mellanrum och väckte även Niall.
''You have to be kidding?'' Sa han oroligt och förstod att vi hade försovit oss.
''This is'nt happening. FAN.''

Vi båda sprang till våra rum från vardagsrummet där vi hade sovit. Gårdagen hade gjort att jag glömt ställa klockan och somnat om direkt när Harry hade lämnat. Jag satte på mig första bästa svarta jeans och en oversize vinröd tröja och drog upp ärmarna så de vilade på mina armbågar. Jag drog igenom håret med mina fingrar, i all hast drog jag nått drag med mascaraborsen över mina ögonfransar. Jag slet åt mig telefonen, drog på mig mina vita sletna converse och var ute ur dörren. Då insåg jag att jag lämnat utan att säga hejdå till en minst lika stressad Niall.

''Bye Niall! Good luck!!'' Skrek jag när jag åter igen öppnade dörren, innan jag hörde hans svar slets dörren åter igen.

~

Under lunchen kunde jag inte annat än att tänka på Harry, som tur var hade han godtagit min ursäkt angående att jag var någon timme försenad. Han förstod nog varför. Jag var fortfarande generad över att jag hade somnat på hans bröst förgående kväll, men han hade nog inte något emot det eftersom han bjöd mig ut på något som jag antog var en dejt.
Hela dagen gick helt okej fort. Jag såg verkligen fram emot utekvällen med Harry. Vid fyra var det okej att jag gick hem. Det hade bara blivit nån timmes jobb idag.

När jag kom hem var det låst och jag kunde inte hitta Niall i huset. Antar att hans jobbiga chef hade tvingat honom att jobba övertid då vi båda blev sena till våra jobb. Jag tog det sista ur min ben&jerry och satte mig framför den stora tv:n till ett avsnitt av Greys anatomy. Efter ett avsnitt hade klockat blivit halv sex och jag kände att det var dags att göra mig i ordning. Jag började värma upp min locktång medan jag drog några enkla drag med mascaraborsten över mina fransar. Niall hade alltid tyckt att jag inte skulle ha så mycket smink, så ända sen han berättade det brukar jag nöja mig med lite mascara. Locktången hade slutat blinka rött, vilket betydde att den var klar för användning. Mitt långa och tjocka hår tar dock väldigt lång tid att locka. När jag hade kommit halvvägs öppnade Niall dörren med hårda kliv. Han släpade fötterna efter sig och verkligen kastade sig ner i soffan. Jag ställde ner locktången på bordet framför mig och härmade hans rörelser och kastade mig ner på soffan, på honom.

''Well hello on you too?'' Sa jag med ett retligt leénde.
''Hi Cece.'' Svarade han kort.
''Wow, someone got PMS -and it's not me this time''
''I'm sorry, it's just...''
''Your boss?''
''Mhmm'' Nickade han instämmande.

Jag pussade honom lätt på kinden då han fick ett leénde på sina perfekta läppar. Jag satte mig ännu en gång framför bordet och fortsatte locka resten av halvan.

''Oh, now I remember! You'r going out with prince charming later'' Nästan ropade Niall till mig och skrattade åt sitt egna skämt. Jag bara flinade åt hans ordval.

~

Precis klockan sju såg jag Harry rulla in på gatan vid huset. Han körde en svart stor Range Rover och punktlig var han. Han klev ur bilen och gick mot dörren, jag lät honom ringa på innan jag sprang iväg i soffan och låtsades greja med annat än och vänta på att han skulle komma. Niall öppnade glatt dörren.

''Hi mate'' Sa han innan dörren var helt öppen.
''Hello, um..''
''I know. Cece! C'mon for god sake'' Skrek Niall efter mig.

Det märktes att Niall förstod att jag spelade lite svårflörtad, men när han hade ropat på mig kom jag gåendes. Harry log stort när han såg mig och det skymtades smilgropar i hans kinder.

''You look beautiful''
''Thank you, Harry. You don't look that bad you either''
''Can you love birds just go already so I can eat?''

Vi båda skrattade åt Niall. När vi vände oss om kände jag Harrys hand lutandes mot min svank. Jag visste inte om jag gillade det eller ej, då jag bara känt honom i två dagar men jag lät honom hållas. Vi vandrade mot Harry's stora bil och han öppnade dörren åt mig som en gentleman för att sedan stänga den när jag satt mig ner. Han sprang smidigt runt bilen och det var först då jag kollade på hur vacker han faktiskt var. Han hade en uppknäppt kavaj med en ljusblå skjorta under och beiga chinos. Han log snett när han satte sig i bilen och kollade på mig.

Han körde iväg med bilen och jag började bli väldigt nyfiken och otålig.
''So where are you taking me?''
''Mcdonalds'' Jag visste inte hur jag skulle reagera när jag hörde svaret så jag kollade knepigt på honom och satt tyst.
''It was a joke hun, relax'' Skrattade han till och placerade sin hand på mitt lår och kollade djupt in i mina ögon.
''Wow, eyes on the road prince charming'' Jag flinade till lite då jag insåg att jag i princip hade citerat det Niall hade sagt tidigare idag, men han gjorde som jag sa och placerade båda händerna på ratten, suckade lätt och kollade ut på vägen.

Vi rullade in på en fin restaurang och Harry körde fram bilen till en kort kille i kostym. Harry hoppade ur bilen och kastade nycklarna till den korte killen som fångade dem kvickt, sedan sprang han ännu en gång runt bilen för att öppna dörren åt mig.


''My lady'' Sa han med ett snett leénde samtidigt som han sträckte fram en hand och bugade lite smått. Jag flinade stort och skrattade till lite åt hans töntiga sida.
''You have a really beautiful smile.'' Sa han och jag begravde mitt ansikte i mina händer.
''Don't hide that beautiful face, c'mon, let's get inside.'' Han tog sin vänstra arm runt min sida och jag kunde känna hans värme mot min kroppp. ''Don't scratch it'' Sa han till den killen i kostymen som jag antog var en parkeringsvakt av något slag. Han såg väldigt nervös ut, han kanske var ny här.
Dörrvakterna öppnade dörrarna samtidigt åt oss och vi tog oss in på en röd lång matta, jag blev helt stum av restaurangen. Den var så fin, och förmodligen väldigt dyr...
''You did'nt have to do this, it look so expensive.''
Harry ställde sin långa kropp nära min och kollade mig djupt i ögonen. ''I wanted to.'' Han böjde sig ner för att kyssa mig, det var då jag kände att saker och ting gick väldigt fort. Våra läppar var några centimeter ifrån varandra, precis då kom det en servitris och avbröt oss.
''Table for two?'' Sa hon glatt. Harry försökte att inte se irriterad ut, men han gillade nog inte att hon avbröt precis då.
''Mhm, Styles.''
Hon knappade in namnet på datorn framför sig, sedan ledde hon oss till ett runt och väldigt avskilt bort i hörnet. Harry var väldigt snabb med att dra ut stolen till mig och sedan sprang han runt bordet för att slå sig ner själv.
''Here are the menu's for the evening'' Vi fick ett varsitt exemplar. Hon klistrade på ett stort leénde innan hon lämnade oss ensamma vid bordet. Det var fint dukat med en ros och ett långt vitt stearinljus.
''This is so nice of you Harry.'' Jag log stort och det gjorde även han, då kom dom där fina smilgroparna fram igen. ''I've actually never been on a date before.''
''Oh, I've been to tons'' Min haka slog i bordet av häpnad av hans svar innan han utbröt i skratt. ''I'm joking Cece.''

 

 10+ kommentarer till nästa!

» Kapitel 2 - Titanium

 

Denna kväll kan bli väldigt trevlig eller så blir det en flopp. Jag har träffat Harry en gång och så bjuder jag in honom på film''mys''. Eller var man ska kalla det, undra vad Niall tyckte om det hela.

''What were you doing out in the pouring rain Harry?'' Sa jag för att bryta tystnaden som hade uppstått.
''Um, I was just out for a walk, then it started to rain. I had loud music in my ears so I did'nt really look were I was going.'' Svarade han och skrattade lite.

Vi kom till hem till mig och Niall och vi alla sparkade av oss våra blöta skor.

''It's really beautiful here.'' Sa Harry och snokade runt i det stora huset. 
''What a view!'' Sa han innan någan av oss hann med att tacka för komplimangen.
''Thanks.'' Sa vi båda i kör. Det lönar sig ganska mycket med att ärva allt från sina föräldrar och Niall hade också stenrika föräldrar. Därför hade vi råd att bo ensamma i London, även fast ingen av oss hade en lön då vi pluggade. Vi är väldigt tacksamma.

''Okey guys, pick a movie.'' Sa jag och pekade på hyllan där det stod massa filmer. Både jag och Niall älskade filmer. De flesta kvällar såg ut såhär, vi drog och köpte snacks och latade oss i varsin mjuk soffa.
''Wow, that is a big collection.'' Sa Harry förvånad.
''Yeah, we are true movie fanatics'' Sa Niall och flinade lite.

Det slutade med att det blev en skräckis. Mina favoriter, jag gillar 'adrenalinet' man får av alla ljud i de filmerna. Storyn brukar oftast vara helt kass. En grupp ungdomar som ska till en skog och kampa, det visar sig att det finns ett hemsökt hus där och de delar upp sig -alla dör. (På ett ungefär). Vi alla tog en varsin plats i de två sofforna. Niall bredde sig såklart ut sig över en hel, med en chipspåse i ena handen och en 7-up i andra med ett tjockt duntäcke över sin kropp. Han brydde sig verkligen inte om att Harry var här. Jag satt upp benen i soffan och Harry satt med en arm över ryggstödet och den andra över armstödet han hade brevid sig. Filmen rullade igång och kvällen började riktigt bra.

''So Niall, what are you up to?'' Sa Harry medan reklamen rullade på den stora tv:en.
''Same as Cece, but we don't have the same internship. I guess that for the best, right Cece?'' Svarade Niall och skrattade lite.
''And why is that?'' Sa Harry förvånat.
''I think Niall meant that when we two are together we are very immature and we just play with each other all the time.'' Harry nickade och log stort, då märktes hans djupa smilgropar.
''Niall can you get me my ice cream in the freezer?'' Sa jag och Niall bara suckade djupt och barnsligt som svar. 
''I'll get it.'' Sa Harry och log. Vilken charmör.
''No you don't have to. I'll get it myself.'' Svarade jag och var påväg upp innan Harry tryckte emot med hans ena hand på min axel och gick mot köket, som nästan satt ihop med vardagsrummet. Det fanns ingen dörr.
''Thanks, it's in the third box.'' Sa jag när han kom fram till frysen. Han sträckte sig efter min Ben&Jerry som vi hade köpt tidigare. Fairly nuts, helt klart den godaste smaken. Harry kom tillbaka och gav mig glassen och precis då rullade filmen igång.
''Tack! Oh, I meant thank you.''
Harry skrattade till. ''What was that?'' 
''I'm from Sweden, and when I'm home I sometimes forget that I have to talk English. I guess Niall is used to it by now.''
''Nope.'' Sa Niall. ''But it is very funny sometimes, and especially when you are asleep.'' 
Jag skrattade lite medan jag skämdes.
''How long have you lived in england?'' Sa Harry.
''Um, I think it is seven years now.'' 
''Why did you move?''
''Um, it's a long story...'' Sa jag innan jag stannade upp och åt lite av glassen. ''My mom found a boy, they fell in love, he lived in London, and mom decided to move here with him.'' Niall kollade väldigt underligt på mig men nickade medgivande. Han visste att historien jag precis dragit var helt osann. Men den sanna historien skulle vara för lång och invecklad, och jag hade inte någon lust att berätta vad som hände med min bror för Harry som jag känt i en dag.
''Oh, well that's romantic. Where is she now?''
Jag blev stum, såhär långt hade jag inte tänkt ut min berättelse. Niall förstod det utifrån min blick.
''Shut up you guys, I can't hear the movie.'' Sa Niall för att dölja.
Jag nickade och log tacksamt mot Niall, han blinkade med hans vänstra öga som svar.

 
 Det dröjde inte länge innan Cece somnade. Jag brukade vara den som somnade först, men eftersom Cece var så trött och somnade först ville jag inte lämna Harry ensam med två nästan främmande personer som dessutom sov. Cece hade glidigt bort från sin ursprungliga plats hon satt på från början, nu låg han halft över Harry. Jag väckte henne inte då hon sov så djupt, dessutom såg jag att Harry inte hade något emot det. Filmens eftertexter började rulla då filmen var slut. Harry kollade på klockan och bröt tystnaden.

''I have to go, I have work tomorrow. As always...'' Sa Harry.
''Yeah I see.''

Cece vaknade av våra röster då hon vaknar väldigt lätt. Hon kollade upp och jag såg att hon mötte Harry's blick och hon insåg att hon hade somnat på hans bröst som hon kramade om. Det såg ut som en pojkvänflickvän sak.

''Omg, I'm so sorry Harry! I did'nt mean to fell asleep on you...'' Sa hon och rodnade. Jag bara skrattade åt henne. 
''Cece, it's okey.'' Sa han och höll om hennes överarm.
''Your girlfriend going to be pissed if she finds out.'' Sa hon oroat och jag slutade flina.
''Witch girlfriend?'' Svarade han lite kaxigt och blinkade med ena ögat innan han började gå mot utgången. 
Cece kollade på mig och jag viftade med händerna mot Harry, Cece fattade att jag ville att hon skulle följa efter, vilket hon också gjorde.

 
En liten cliffhanger såhär i andra kapitlet!
Kör på 5+ kommentarer igen!

» Kapitel 1 -Titanium


Jag gick mot dörrarna och rätt var det var drogs de båda åt ett varsitt håll åt sidan. Jag ryckte till snabbt av förvåning då jag inte var beredd på att det skulle vara sådana dörrar. Jag skakade av nervositet, jag trodde aldrig att jag skulle vara praktikant på ett sånt fint sjukhus som Saint Jacobs. Jag var ju fast besluten att jag skulle bli modell som liten. Det var allt jag tänkte på. Vilken hemskt tanke, jag borde varit ett sånt jobbigt barn mot mina föräldrar. Det sista jag skulle kunna tänka mig att bli som barn är nog läkare iallafall. Medans jag gick där och drömde mig bort om barndomen och valet av yrke så märkte jag inte att jag klampade rakt in i någon. En lång gestalt vände sig om med ett leénde på läpparna, även fast jag precis gått rakt in i honom. Han sa med en härlig och mörk brittisk accent:
''Well, hello on you too''
''I'm so sorry! I was in my own little world, sorry... Dr. Styles'' Sa jag osäkert samtidigt som jag kollade på brickan som satt på hans bröst.
''You can call me Harry. So, do you need help? You look a little lost''
''Yeah, I am new here and I am a intern, starting today.''
''Oh, do you have someone to contact or something?''
''Yes. Haley.. Tom... Tom Haley..? Is that correct'' Sa jag lite stammande. Aningen pinsamt också, jag borde väl minnas namnet på han som jag skulle kontakta när jag kom hit? Men Harry gjorde det lite svårt att koncentrera sig på talet då han såg så extremt bra ut, eller koncentrera sig på något över huvudtagen i och för sig.
''Really? I'm his boss. You will have to spend alot of time with me and Tom''
''I'm fine with that..'' Sa jag tyst för mig själv medan jag kollade ner i backen.
''What was that?''
''Nothing, sir'' Ja förstod direkt att jag gjort bort mig där. Eller gjorde jag? Ska man säga sir? Jag har ingen koll alls. Harry bara skrattade och kollade ner i marken, svar nej. Man ska nog inte kalla honom för sir.
Vi gick genom vita korridorer när vi sedan kom fram till en man.
''Hey Tom!''
Som jag snabbt förstod var Tom Haley. Han vände sig om och även här kom den dramatiska vändningen, vinden i håret och faktiskt en svag doft av blåbär. Oj vad han såg bra ut. Kan verkligen inte klaga på att få jobba tillsammans med två stycken hunkar i 15 veckor.
''Hi Harry. And I suppose you are Cece?''
''Yes, yes I am''
''Hi, and welcome to St. Jacobs''

Efter en fullproppad dag med mycket att ta in var jag helt slut. Nu ville jag bara hem till min allra bästa vän Niall och berätta om dagen, och framförallt, om Harry. Jag tog första bästa buss hem.
När jag hade gått upp för alla trappsteg så såg jag Niall som vanligt i köket. Jag var verkligen inte förvånad.
''Cece!!!!!'' Ropade han och kom springandes mot mig.
''Niall, I've missed you like hell!''
Vi kramades om en lång stund. Vi var så töntiga när det gällde att inte ses på ett tag. Annars umgås vi verkligen konstant. Vi bor ihop och går i samma klass. Det värsta med dessa 15 APL veckor som väntar är att Niall inte är med då vi fick olika praktikplatser, det sög verkligen. Därav alla kalabalik nu efter en hel dag utan varandra.
''You have to tell me everything!'' Sa jag till Niall, jag var så nyfiken på hur han hade haft det.
''Um, my boss is the worse. I mean, she is smoking hot and everything, but she is all bossy and ugh. Not that intresting. Now tell me about your job.''
''It was great! I really love the staff, um my boss Harry is so hot I mean, it is sick.''
''But honestly, is he hotter than me?'' Sa han och tog av sig sitt vita pösiga linne. Han spänne sina biceps och min blick fastnade på hans magmuskler. Åh Niall, Niall.
''Ofcourse not, my little husband.''
Jag och Niall har en sån relation till varandra där vi retas och driver med varandra. Vi är verkligen inte tillsammans. Inte för jag skulle ha något emot det, den tjej som får gå hand i hand med Niall i sitt liv är verkligen lyckligt lottad. Men jag känner bara inte så för Niall. Han är bara min väldigt nära vän. Jag kommer aldrig släppa taget om Niall inte.

''Cece I'm hungry.'' Sa jag samtidigt som jag viftade ögonfransarna fram och tillbaka och gjorde någon slags hundmin för att försöka se söt ut. Mitt mål var att försöka åka till närmaste affär och köpa snacks.
''I know, you are always hungry. And that puppy-face-thing does not work on me.'' Sa hon och fortsatte glo på tv:en som en hypnotiserad zombie.
''Pleaseee.'' Hon förstod vad jag ville.
''Alright then, I'll drive you.'' Sa hon lite irriterat och reste sig ur soffan.

Jag fick som jag ville, som de flesta gångerna. Cece är för svag när det handlar om mig. För nu var det så att jag inte hade något körkort än... Har helt enkelt inte orkat än, men Cece därimot har haft körkort ett tag nu och hon har blivit lite av min slav. Vi åkte till närmaste affär och köpte en varsin Ben & Jerry's och 1,3 kilo godis. Det blev en del godis...

''Niall this was a good ide.'' Sa hon och kollade himmelskt på allt vi hade köpt.
''I know, I am soooo smart.'' Svarade jag och tog en godis och kastade in den i min mun.
''It depends...'' Sa hon och vi blev lite tysta innan vi hoppade in i bilen för att åka hem igen.

Regnet bara öste ner och bilresan kändes så lång, jag ville bara hem och slänga mig på den bästa platsen i soffan och gotta mig tillsammans med Cece till en bra film.

''Oh Niall look!!!'' Ropade Cece och tvärstannade vid kanten av trottouaren.
''What?''
''It is Harry! What is he doing out in the pouring rain?''

Cece stannade längst trottouaren och drog ner vindrutan på hennes högra sida.

''Harry! What are you doing, it's pouing outside!''
''Uhm, I've never been in this side of town before. You can say that I'm pretty lost..''
''Oh, really? I guess i'm not the one that is lost anymore'' Svarade hon och skrattade lite.
''Really funny Cece'' Sa Harry medan han skrattade.
''Do you wanna come over to our place and watch a movie or something?'' Sa Cece medan vi båda flinade stort åt att han hade gått vilse i regnet.
''I would love to'' Svarade Harry och hoppade in i baksätet av Cece's vita bil.

Sådär! Då var äntligen första kapitlet ute! Hoppas verkligen att ni blir intresserade och vill fortsätta läsa denna fanfiction! Kan redan nu säga att en heeeel del kommer hända! ''Stay tuned!''
5+ kommentarer så kommer andra kapitlet ut!

» Prolog - Titanium

Luckan var väldigt liten men med min lilla kropp kunde jag smita imellan. När jag kollade så att kusten var klar ville jag bara springa, men jag kunde inte. Jag visste att Niall fortfarande var i huset. Jag kunde inte lämna min bästa vän hos våran värsta fiende, allt det här var mitt fel. Om jag bara hade gått till polisen, hade det inte behövt bli såhär. Nu riskerar Niall livet, på grund av mig. Den tanken gjorde så ont. Jag visste inte längre vad jag skulle ta mig till. Det dröjer inte länge förrän någon märker att jag har lämnat rummet jag var instängd i.
''CECE RUN, HE'S COMING FOR YOU!'' Hörde jag ifrån huset, det var Niall och hans ord lät så framtryckta, plågade. Mina tårar brännde bakom ögonlocken, dem hade märkt att jag saknades. En gren knäckte längre bort och mitt hjärta hoppade dubbla slag. Jag sprang som aldrig förr, mitt mål var en jordkällare jag fått syn på lite längre bort. Jag måste söka skydd för att komma på en plan. Jag kollade inte bak, inte ens lite. Jag kunde bara fokusera på att ta mig framåt. När ja väl var inne i den lilla jordkällaren vände jag mig bak försiktigt för att se vem jag hade sett tidigare och jag kunde inte tro mina ögon. Harry hängde medvetslös mellan två män med tejp över munnen och han släpades längst stigen i skogen. Jag kunde inte förhindra tårarna längre, jag kan inte fatta att Harry också har dragits in i det här.

Vad har jag gjort? Och framförallt, hur ska jag lösa det här?


» Trailer Titanium.

She was just a new intern
And he was her boss...
but it developed into so much more...
She had left everything behind
but one day, her worst nightmare came back...
Will she make it this time?
Will he be by her side?
Or is he just another jerk?
Will love conquer?
-Titanium.